Hoppa till innehåll 
I den här artikeln beskriver vi processorer från Intel och diskuterar skillnaderna mellan processorerna Intel Core i3, Core i5, Core i7 samt Intel Core i9.
Datorns processor, som även förkortas CPU, kan beskrivas som datorns ”hjärna”. Det är processorn som står för alla de miljontals beräkningar som gör att datorn fungerar normalt. I processorn finns något som kallas processorns kärna, eller ”Core” på engelska. Kärnan innehåller upp till hundratals miljoner transistorer, som kan ses som små strömbrytare. De har två lägen, av och på – eller ett och noll på dataspråk. Tillsammans kan de utföra ofattbara mängder beräkningar under extremt kort tid.
I detta stycke beskriver vi kort om processorerna som fanns före utvecklingen av Core i-serien. Namngivningen av Intels olika processorer kan kännas minst sagt förvirrande, eftersom själva namnet inte skvallrar om prestandan. Vi tittar här snabbt närmare på Intels budgetprocessorer, vid namn Atom, Celeron och Pentium. De ingår alla i Intels mer prisvärda (läs: billigare) segment. Här är en liten översikt av skillnaderna:
Intel Atom: Av de tre varianterna hamnar denna lägst när det kommer till prestanda. Processorn utvecklades för att ge en strömsnål lösning till mobiltelefoner och liknande enheter. På datorsidan användes de primärt i de nu bortglömda bärbara datorerna ”Netbooks”.
Intel Celeron: Detta är den sanna instegsmodellen för billiga laptops. De alstrar lägre värme och är dessutom strömsnålare än varianterna från Pentium och Core, vilket ger en bättre batteritid. Passar bra för mycket enkla uppgifter, som textbehandling, surfa på nätet, etc.
Intel Pentium: Pentium-processorer hade tidigare en tydlig prestandaskillnad kontra Celeron, men idag är skillnaden ganska liten. Pentium är ett bra val för en billigare laptop. Den senaste Pentium-processorn i Pentium-serien var Pentium 4.
Så, vad innebär egentligen ”Dual-core” och ”Quad-core”? Som tidigare nämnt så består processorn (datorns hjärna) av ett antal kärnor. Det är lätt att tro att fler kärnor per automatik skulle vara bättre och snabbare, men så är det inte alltid. För att datorn ska kunna dra fördel av fler kärnor, så behöver programvaran vara anpassad för detta. Det är alltså inte så att dubbla antalet kärnor innebär dubbel hastighet – här sätter själva programvarorna gränserna för hur väl de kan utnyttja de extra kärnorna. Vad som är betydligt viktigare för prestandan är själva processorns hastighet, inte dess antal.
Många tror att Core i3, i5, i7 och i9 är processorgenerationerna. De här är modeller eller märken av processorer från Intel. I januari 2010 lanserade Intel ett nytt namnschema för sina processorer. Då fanns det bara tre varianter: Core i3, Core i5 och Core i7, men namnen motsvarar inte längre tekniska funktioner som antalet kärnor. Istället är märket nu indelat från låg nivå (i3), mellan mellanklass (i5) till avancerad prestanda (i7).
Konceptet av generationer kommer främst efter lanseringen av Core i-serien. Skillnaden i processormikroarkitektur är den största skillnaden i processorgenerationer men inte den enda.
Det är ganska uppenbart att en Core i7 har en högre prestanda jämfört med en Core i5. Den sistnämnda presterar i sin tur bättre än Core i3 processorn. Själva problematiken bakom det hela ligger i att förstå vad man kan förvänta sig av dessa olika modeller rent konkret.
Låt oss omgående göra det klart för alla att en Core i7 inte står för en sjukärning processor. Modellbeteckningen används endast för att indikera relativ prestanda. Core i3 tillverkas endast med dual Core processorer, medan de nyare modellerna, Core i5 samt Core i7, är bepansrade med både Dual- och Quad-core processorer.
Till skillnad från tidigare processor-typer (Atom, Celeron, Core 2 och Pentium) har Core i-serien olika generationer med första generationen lanserad år 2010. I varje Core i-serie (tex. Core i3, Core i5, Core i7) finns generationer som skiljer sig i mikroarkitektur. För varje nyare generation inom en serie blir prestandan lite bättre och drar ofta mindre energi. Den senaste generationen av Core i-serie är den tionde generationen och heter ”Cannon Lake” och kommer med 10-nm teknik.
Varje generation har i sin tur en helt egen kompenserad serie av processorer: Core i3, Core i5, Core i7 och Core i9. Nyligen har även toppmodellen i9 släppts, med en markant högre prestanda än föregående generation.
Lyckligtvis så kan du enkelt upptäcka vilken generation som en viss processor tillhör genom att beakta den första siffran i dess modellnamn. En tumregel som du kan använda när det kommer till själva bedömningen av hur processorn presterar jämfört med dess konkurrenter är att titta på de tre andra siffrorna i modellnamnet.
Om du ser något i stil med Intel Core i3 8100 och Intel Core i3 8300 så betyder det att den sistnämnda presterar väsentligt bättre eftersom 300 är betydligt högre än 100.
Sedan 2021 har Intel gjort stora framsteg inom CPU-utveckling. Med 12:e generationens Alder Lake introducerades en hybridarkitektur som kombinerar prestanda- och effektivitetkärnor, samt stöd för DDR5-minne och PCIe 5.0.
År 2022 följde 13:e generationens Raptor Lake med fler kärnor, högre klockfrekvenser och större cache, samtidigt som den behöll kompatibiliteten med LGA 1700-sockeln.
År 2023 lanserades 14:e generationens Meteor Lake för bärbara datorer med avancerad 3D-chiplet-teknik (Foveros), en dedikerad AI-motor (NPU) och tillverkning med Intel 4-processen. Samtidigt erbjöd Raptor Lake Refresh förbättringar för stationära datorer, inklusive optimerad prestanda och AI-stöd.
Framåt väntas Arrow Lake (2024) och Panther Lake (2025) ta ytterligare steg inom AI-kapacitet, energieffektivitet och övergång till den nya LGA 1851-sockeln samt tillverkning med den avancerade 18A-processen. Dessa utvecklingar visar Intels fokus på energieffektiv prestanda, skalbara plattformar och integrering av AI för att möta framtidens behov inom både stationära och mobila datorer.
Klockfrekvens som mäts i Gigahertz (GHz) sätter gränsen på hur snabbt processorn kan utföra beräkningar. En högre klockfrekvens innebär att processorn kan behandla ett visst uppdrag snabbare.
Här skiljer man även mellan ”Base clock speed” och ”Boost clock speed”. ”Base clock speed” är hastigheten som processorn vanligtvis kör. ”Boost clock speed” innebär att processorn vid behov arbetar snabbare så länge som processorn är tillräckligt sval. Processorn behöver inte köra på ”Boost Speed” jämnt då höjer det din elräkning och generera extra värme.
En Core i5 8400 har exempelvis en klockfrekvens på 2.80 GHz, samt en ”Boost clock speed” på 4.0 GHz. En i5 8600 är, som det högre numret antyder, en högre prestanda på 3.1 GHz respektive 4.30 GHz. Själva ”åttan” i modellbeteckningen innebär att detta är den åttonde generationen av processortypen.
Det är dina behov som styr vad du bör välja. Om du vill ha en budgetdator för vanlig användning kan det räcka med en Core i5 8400, medan en person med högre krav kan välja en något högre modell för mer kraft. Prestandaskillnaden mellan 8400 och 8600 är dock inte lika dramatiskt som siffran efter ”i” (i3, i5, i7, i9) – men det gör ändå en viss skillnad.
| Processor | Fysiska Kärnor | L3 Cache | Hypertrådning | Turbo | Grafik | Pris |
| Core i3 | 2 | 3 MB | Ja | Nej | Låg | Lågt |
| Core i5 | 2 – 4 | 3 MB – 6 MB | Nej | Ja | Mellan | Mellan |
| Core i7 | 2 – 6 | 4 MB – 15 MB | Ja | Ja | Bra | Dyrt |
| Core i9 | 10 – 18 | 10 MB – 25 MB | Ja | Ja | Bäst | Mycket dyrt |
Det senaste tillskottet av processorer för konsumtionsanvändare är i9-serien. Det är en mycket dyr processor som kan kosta upp till 10 000 kronor som tillval vid köp av en dator. Processorn kräver dessutom ett helt annat system än de underliggande modellerna, så det kan vara svårt att uppgradera sin befintliga dator med den här processorn. Det är ett val för de som behöver den absolut snabbaste prestandan, med den högsta klockfrekvensen, högt antal kärnor och hypertrådning.
Den som prioriterar prestanda och det absolut senaste kan överväga monstret Intel Core i9, som ger en absolut fullmatad prestanda, men med en tämligen hög prislapp. Sammanfattningsvis behöver du fundera över vad du ämnar använda processorn för samt hur mycket du har råd att spendera. Oftast kan du välja något mittemellan för att tillfredsställa alla dina behov.
Var denna artikel för svår för dig?
Här kan du läsa en nybörjarguide om processorer
Dela inlägg
Liknande inlägg
Köp inte en ny dator förrän du läser detta
Har du planer på att köpa en ny bärbar dator eller stationär dator? Det är i de allra flesta fallen helt onödigt om du redan har en dator hemma. Genom att i stället ge din nuvarande dator en välbehövlig service kan..
Flera kunder som ringer oss undrar om det är värt att laga datorn. De kanske säger att den bara kostade flera tusen och i sin frustration över olyckan är det lätt att tänka att det vore lättare att köpa en ny…
Om oss
Vi riktar in oss på all form av datorreparation, datorservice, datorhjälp, Mac-support, datorsupport, samt nätverk åt privatpersoner och företag som har datorproblem.
Vi på ProffsIT erbjuder IT-tjänster och reparerar alla datorproblem på plats.
Sociala Medier
